Stalotomter på Rödingsfjället

När man vandrar leden mot Rödingsfjället kommer man efter ca. 4 km upp på en platå där marken är nästan helt slät. Härifrån ser man i väster resterna av en stor glaciär uppe på Olfjället, samiska Ulevuole. Samen Nils Matias Andersson välkända jojk ”Renhjorden på Ulevuole” har sin handling härifrån:

Men de tänkte nog.
Oulavuolies vackra renar är bättre.
Oulavuolies högväxta renar är bättre
Se dem.
De många bläsiga, bläsiga,
Renarna med de vita prickarna på nosen
De gråvita, de snövita.
Renarna med de framåtriktade horntaggarna,
Renarna med de höga vajande hornen.
De snedställda hornen,
De höga vajande hornen.
Se dem på jökeln, på jökeln
Jökeln, jökeln.
Oulavuolies jökel.
Farlig är den.
Många högväxta renar,
Mina är de.
På Oulavuolies jökel.
Nej, inte bara mina.
Den har sugit en stor hjord,
Sugit till sig och slukat.
Den stora sprickan,
Oulavuolies jökelspricka
Oulavuolies jökelspricka
Har sugit till sig, sugit till sig
Mången vacker ren.
Nils Matias Andersson

På den här platån finns Stalotomterna. En så kallad stalotomt (hyddgrund) alldeles intill stigen grävdes ut 1978. Den var ovanligt stor, 15 x 13 m med oval form. Ingen härd i tomtningens mitt iakttogs och inga fynd tillvaratogs. Därför finns inget som kan datera den. Tyvärr undersöktes inte några mindre tomter i närheten vilka troligen haft eldstäder.
Ca 6 km efter vägbommen nås ett litet privatägd hus. Huset, som uppfördes av försvaret, står på ungefär samma plats som beredskapsårens gränspostering. Isolatorer till en gammal telefonledning från denna tid kan fortfarande ses inskruvad i äldre fjällbjörkar längs stigen.